 |
| Brian John Appleby sjunger och spelar på nr 5 |
Detta blir den sista ordinarie listan för i år. Därefter
kommer delfinal 3 och sedan FINALEN 2015. Efter förra omgångens dystopiska
lista, så får det bli en något mer vilsam musik denna gång. Och det behöver inte
vara sämre, förstås. Men nr 6 och 10 behöver nog ändå några extra lyssningar.
1. Polica (US) är ett syntpop- och alternativt rockband från
Minneapolis. De är också en gammal poplistefavorit. De var med 2012 med Lay Your Cards Up.
2. Joe Ely (US) Denne
68-årige countrysnubben lyssnade jag på en del på 70-talet. Han håller
fortfarande. Mest uppmärksammad för
allmänheten blev väl hans samarbete med Clash. Elys band turnerade också ihop
med Clash. Ely sjöng också i bakgrunden på ”Sholud I stay or should I go?”
3. Bill Ryder-Jones (US) tidigare basisten i det fina bandet
The Coral. Det här är en fin låt från hans tredje soloalbum.
4. Grimes (CAN) Claire Bucher som hon egentligen heter kom
tvåa tidigare i år med REALiTi, men gick inte vidare pga låg snittpoäng. Här
får Grimes en andra chans från samma album Art
Angels.
5. Guy Carvey (UK) Courting the squall är det första
soloalbumet från sångaren i Elbow.
6. The Besnard Lakes (CAN) Detta indieband från Montreal har
varit med tidigare 2013 med fina Colour Yr Lights in. Deras musik behöver några
extra lyssningar för att växa. Ge dem den chansen.
7. Turbonegro
(NO) Dessa norrmän får vara med
för att höja pulsen på denna annars ganska stillsamma lista. Och så gillar jag titeln på låten: Hot for Nietzsche.
8. Bryan John Appleby (US)
singer-songwriter från Seattle som fått grymma recensioner för albumet The Narrow Valley.
9. Electric
Light Orchestra (UK) Jo, det är sant. ELO finns – gilla det
eller inte. Jeff Lynnes senaste skapelse är väl inte någon kanonskiva, men han kan ju när han vill och denna låt är en pärla.
Ni har två veckor på er som vanligt. Sista röstningsdag är söndag den 13 december, Lusse alltså.
Här är länken till Spotify.
Ja Grasscut blir jag nyfiken på, gillade verkligen biografin om Wyatt.
SvaraRaderaAh, du har förstås läst den.
RaderaEn något nedtonad lista. Precis vad jag behövde efter förra omgångens svårmod och tyngd.
SvaraRadera1. Polica 4p Gillar deras lite dova, mystiska syntpop. Sångerskan Channy Leaneagh diggar jag också skarpt.
2. Joe Ely 4p Jag har inte tänkt på Ely sedan 70-talet, men det här var fin americana.
3. Bill Ryder-Jones 4p Innerlig ballad från gamle Coral-killen
4. Grimes 5p Underbara Grimes, Claire Boucher alltså. En av de bästa kvinnliga artisterna, inget snack om det.
5. Guy Carvey 4p Låter precis som Elbow och det är jag förstås nöjd med, som gillar Carveys band.
6. The Besnard Lakes 5p Mmm. Gillar deras atmosfäriska sånger som bara växer och växer.
7. Turbonegro 3p Tänkte att detta skulle vara listans rockalibi. Efter hand märkte jag att detta inte var så väldigt bra. Jag föll ju för orgeln (förstås) och det kändes lite som The Whos Won´t get fooled again. Men förutom det, så klingade denna ganska tomt. Lite som en hybrid av Hives och riffigt Stones, men det räcker inte.
8. Bryan John Appleby 4p Smetigt, kanske någon tycker. Nä, även om stråkarna jobbar på det så gott de kan Får mig att tänka på gamla Lee Hazlewoods sånger. Ska kolla in denna Appleby mer.
9. Electric Light Orchestra 4p Jag har alltid haft ett dubbelt förhållande till ELO och Lynne. I sina bästa stunder var de/han popsnickare av högsta rang. Det här 70-talskörandet är på gränsen till jobbigt, men här är låten så stark, så jag fixar det. Påminner om Evil Woman, men är inte riktigt lika bra.
10. Grasscut 5p Liksom The Besnard Lakes något som växer. Lite Paris 1919-fioler (John Cale, alltså) som jag får goda rysningar också.
1. Polica 3p
SvaraRadera2. Joe Ely 5p
3. Bill Ryder-Jones 4p
4. Grimes 3p
5. Guy Carvey 3p
6. The Besnard Lakes 3p
7. Turbonegro 5p Men det är en svag femma, inte deras bästa låt någonsin.
8. Bryan John Appleby 3p
9. Electric Light Orchestra 4p
10. Grasscut 3p
1. Polica – Lime Habit. 4p.
SvaraRaderaBra låt och röst. Lekfulla synthar.
2. Joe Ely - Wounded Creek. 4p.
Storytelling-låt ala americana. Hispanic-gitarr som lyfter låten.
3. Bill Ryder-Jones – Daniel. 4p.
En fin, lite smålunkande låt med mycket känsla.
4. Grimes – Flesh without Wound. 2p
Flyktig, gillar sångerskan. Men den fastnar inte riktigt hos mig.
5. Guy Carvey – Yesterday. 6p.
Tycker om anslaget i låten med pianot och det lite stolpiga tempot. En låt som växer.
Och för mig blir det den första sexan. Svag för det engelska kynnet och humorn.
6. The Besnard Lakes – In The Forest. 1p.
Den här låten svävar bara förbi. Känner inte att det finns något att greppa tag i. För mig veckans svagaste länk...
7. Turbonegro - Hot for Nietzsche. 3p.
Kanske att svära i Turbonegro-kyrkan men jag tycker Tony Sylvester är vassare än Hank von Helvete.
Dock en lite medelmåttig låt. Får lite Heavy Metal Kid’s vibbar fast utan Chelsea-dialekt.
8. Bryan John Appleby – Nothing Matters. 3p.
En sån där söt poplåt, som inte vet vilket ben den skall stå på.
9. Electric Light Orchestra - Talk To Me. 5p
Tiden har stått still I ELO-land. Och varför inte? Lynne vet vad han gör..
10. Grasscut - Red Kite. 6p.
Är väldigt svag för pushiga stråkar typ Patrick Wolf . Det här tycker jag var väldigt bra. Gott flyt i låten. Med en refräng som lyfter. Och det blir den andra sexan.
Exakt därför jag gillar Carvey och Elbow! "Det stolpiga tempot" Perfekt beskrivning, Mikael! Elbows låtar halvt snubblar fram. Gillar det.
Radera1. Polica (US) – 2
SvaraRadera2. Joe Ely (US) – 3
3. Bill Ryder-Jones (US) – 3
4. Grimes (CAN) – 2
5. Guy Carvey (UK) - 4
6. The Besnard Lakes (CAN) – 4
7. Turbonegro (NO) - 4
8. Bryan John Appleby (US) - 3
9. Electric Light Orchestra (UK) - 4
10. Grasscut (UK) - 3
1. Polica 4p.
SvaraRadera2. Joe Ely 4p.
3. Bill Ryder-Jones 3p.
4. Grimes 3p.
5. Guy Carvey 3p.
6. The Besnard Lakes 3p.
7. Turbonegro 4p.
8. Bryan John Appleby 2p.
9. Electric Light Orchestra 4p.
10. Grasscut 3p.
1. Policia, 4p tänker först på P4- musik, men låten är fylld av puttrande synthljud och oväntade detaljer som lyfter låten långt över det slätstrukna.
SvaraRadera2. Joe Ely (US) 3p, håller med om att det är bra americana, men jag vill ha lite mer
3. Bill Ryder-Jones 3p lunkar på, sprider välbehag för stunden utan att lämna ett tillstymmelse av spår hos mig
4. Grimes (CAN) vill gärna bli lika tagen av detta som hennes spelning på way out west och de tidiga singlarna oblivion och Genesis. Tyvärr så tycker jag att det aldrig blir mer än okej 3p
5. Guy Carvey (UK) 5p växer till sig för varje lyssning och har den anglofila gubbpopens största haka. Morrissey morrar ilsket ifrån sin ödsliga villa i Madrid
6. The Besnard Lakes (CAN) 5p drömsk och suggestivt är detta som gjort för mitt musikhjärta
7. Turbonegro (NO) bandets ideolog Happy Tom har sagt att turbonegro är bara för de smartaste och dummaste. Jag älskar inställningen och sätter fingret på när de är som bäst med turbonegro, så otroligt dumt och smart på samma gång. Tyvärr är detta varken tillräckligt dumt eller smart för att höja sig över medelmåttorna! 3p
8. Bryan John Appleby (US) .
Nja, fint men försvinner spårlöst 3p
9. Electric Light Orchestra (UK) 3p
10. Grasscut (UK) 5p
Låter midlake med psykotisk fiol istället för tvärflöjt. Tilltalande och växer för varje lyssning
1. Polica: 3 Det är väl, tja... rart?
SvaraRadera2. Joe Ely: 3. Dussin-americana.
3. Bill Ryder Jones: 4. Lite Sebadoh-känsla. Anspråkslös och minimalt tillgjord, en trevlig bekantskap. Växer dessutom för varje lyssning, om jag hade tid för en lyssning till skulle det kanske bli en femma.
4. Grimes: 3 Gillar Grimes, men den här var en liten besvikelse.
5. Guy Garvey: 4. Och vinnare i klassen "Årets Peter Gabriel"... Guy Garvey! Nåja, skämt åsido, småcharmig medelklassprog från den forne armbågen.
6. Besnard Lakes: 5. Just det som Mikael (intressanta kommentarer till låtarna förresten) ogillar gillar jag. Jag tycker beskrivningen dessutom är på pricken: "Den här låten svävar bara förbi. Känner inte att det finns något att greppa tag i." Fast i min bok är det något förtjusande, det finns alldeles för många monstertruckslåtar med övertydliga arenarefränger därute. Mitt favoritväder är dimma.
7. Turbonegro: 1. Utan musiken skulle livet vara ett misstag, skrev Nietzsche. Det citatet hade han satt i halsen om han hört het på Nietzsche. Kan se honom förtvivlat stoppa öronen fulla med sin mustasch för att undkomma styggelsen. men förlora kampen, bli vansinnig och dö i syfilis. Själv uthärdar jag Turbonegro stoiskt, och mumlar nåt om att allt man inte dör av blir man starkare av.
8. Bryan John Appleby: 2. Filosofiskt sett är det förstås fullkomligt absurt att nånsin låta sig provoceras. Men om man utsätts för mesiga poplåtar helt utan ryggrad av en äppelkäck snubbe i sotarmössa och docksött skägg, så är förstås denna princip undantagen. Aristoteles skriver i den nikomachiska etiken att man måste förlåta sig själv de sinnesstormar "män med docksöta skägg" väcker. Och när du väl förlåtit dig själv, gå då vidare och förlåt dessa män, för de veta icke vad de gör.
9. Elo: 4. Vilken fin överraskning. Man blir ju änna go och gla!
10. Grasscut: 4. Även om Henrik beskrivning är på kornet (låter Midlake med psykotisk fiol) så blir det ju inte mer engelskt än så här. Av någon anledning säger man bara detta om just engelsk popmusik (som om de hade någon slags ensamrätt på lantlighet) men det låter faktiskt… pastoralt.
1. Polica 4p Bra, lite sorgsen pop
SvaraRadera2. Joe Ely 3p Jo, kommer ihåg den här gubben. Hade/har en platta där han kompas
av medlemmar från The Clash. Låter som Calexico här.
3. Billy RJ 2p Oj, vad han låter uttråkad
4. Grimes 4p Bra pop. Det jag hört med Grimes är ofta sån här, postiv glad
popmusik.
5. Guy G 2p Låter också uttråkad
6. B. Lakes 4p Väldig snygg ljudbild/produktion. Lite innehållslöst.
Cocteau twins möter Beach boys ungefär.
7. Turbon 3p Bästa jag hört med dom
8. BJA 4p Gillar vilda västern romantiken, kompet låter som
cowboys som skrittar fram på prärien på väg till
the narrow valley.
9. ELO 4p Känner ju igen dom, aldrig nåt riktigt favoritband
men det här funkar. Jeff Lynn kan sin sak.
10 Grassc 5p Det stormar rejält för den röda draken, väldigt
dramatisk musik. Veckans bästa och nästan en 6:a.
Läste nån som kallade det som Grasscut gör för
Symphonic glitchtronica och det är bara att hålla
med. Brighton, vilken musikstad!