 |
| Zelia Duncan och Sergio Diaz |
Det är tur att man har vänner här på Poplistan, som tipsade om konserten med
det brasilianska bandet Os Mutantes på Truckstop Alaska. De bildades redan
1966 och kommer från Sao Paolo. De har legat under min ändå ganska känsliga
popradar. På Wikipedia står det så här om dem:
"Os Mutantes ("The Mutants") (Portuguese pronunciation: [uz muˈtɐ̃tʃis]) are an influential Brazilian psychedelic rock band that were linked with the Tropicália movement
of the late 1960s.
Although the original line-up (Rita Lee, Arnaldo Baptista and Sérgio Dias; and later with Liminha and Dinho Leme) made the most notorious breakthrough for the group, it has gone through numerous personnel changes throughout its existence. After a hiatus from the late 1970s to the early 2000s, the band reunited in 2006, touring and recording new material.
"When Os Mutantes was formed, it combined influences from psychedelic acts from the English-speaking world like The Beatles, Jimi Hendrix, and Sly & the Family Stone[16] withbossa nova, tropicália, samba and the cultural legacy of the Brazilian art vanguards from the modernist movement."
och sång. Övriga är inte originalmedlemmar, men vad gör det när det låter så bra.
Bandet har givit eklektisk ett musikaliskt ansikte. Jag har då aldrig hört någon konsert
i mitt liv, som spänner över så många olika musikstilar. Första låten klingar mycket
Beatles, i alla fall de första tio sekunderna :) Sedan blev det någon halvminuts
stämsång a la Crosby, Stills & Nash. En låt lät som riffet i gamla "Black Betty" av Ram Jam.
Ibland kunde dessa artister/band skönjas: Frank Zappa, King Crimson, tidig Pink
Floyd, Carlos Santana. Plötsligt blev det lite blues som påminde om B B King och där
låten abrupt gick över i en stund hårdrocksriff. Ja, ni hör: Helt galet alltså. Lite sydamerikanska sambarytmer bjöds vi också.
Förutom denne fantastiske Sergio Diaz, så gillade jag sångerskan Zelia Duncan starkt.
Härlig energi där. Jag gick dit utan några större förväntningar, men gick därifrån helt såld.
Det intressanta är att denna spretiga konsert skulle kunna upplevas som splittrande, men
på något underligt sätt så fungerade det alldeles fantastiskt bra.
Det blir så nära högsta betyg man kan komma: 5
Mycket bra och det märktes att bandet gillade att vara på Truckstop Alaska.
SvaraRaderaMycket bra och det märktes att bandet gillade att vara på Truckstop Alaska.
SvaraRaderaInstämmer med båda föregående talare: en glad överraskning. Glad i bokstavlig mening, ett gillande, tolerant och eklektiskt band. Precis sånt vi behöver mer av. Hade Os Mutantes varit ett nyhetsprogram hade det inte funnits några krig att rapportera om.
SvaraRadera