Två bra konserter på Blå i Oslo

Förband: Maida Vale (bild ovan)    Betyg: 4
Tji fick ni som hittills trott att Maida Vale bara är ett bostadsområde i västra London. Idyllen som råder där har mig veterligen lite eller ingenting alls gemensamt med heavybluesbandet med samma namn. Med otaliga livespelningar och jamsessioner bakom sig ger MaidaVale, ett av Sveriges just nu mest intressanta band, ut sin debutplatta Tales of the Wicked West.  På den lilla ön Gotland i det lilla havet Östersjön lades grunden till det som idag är rockbandet MaidaVale. Efter att år 2012 ha träffats i Fårösund begav sig Sofia Ström, Linn Johannesson, Matilda Roth och Johanna Hansson till Stockholm. Fyra råcoola femmes fatales som kan få vem som helst att vika hädan slog sig medelst gediget arbete fram genom horden av band på stadens live- och klubbscen. Med livemeriter som bland annat Sweden Rock Festival, Umeå Open och Krökbacken Festival har det nu blivit dags för debutalbumet Tales of the Wicked West.
Lyssnaren bjuds på nio spår inom genren psykedelisk heavyblues. Blues som är så smutsig att man efter ett par lyssningar tvingas till ett ihärdigt skrubbande om man vill få bort dieseldoften. Skit under naglarna-musik i sann sjuttiotalsanda med influenser som Jimi Hendrix, Stevie Ray Vaughn, The Black Keys, Freddy King och Graveyard. Utan att bli alltför nostalgiska när MaidaVale i högsta grad drömmen om en blomstrande svensk bluesrockscen.  Citat: Rockbladet

Kikagaku Moyo       Betyg: 5
Kikagaku Moyo er et psykedelisk band fra Tokyo, som ble grunnlagt av Go Kurosawa (trommer/vokal) og Tomo Katsurada (gitar/vokal) sommeren 2012. I starten ledet de an et ambulerende kollektiv av musikere som livnærte seg som gatemusikanter i hjembyen. Etter hvert ble Daoud (gitar), Kotsu Guy (bass) og Gos bror Ryu (sitar) også faste medlemmer. Det selvtitulerte debutalbumet ble sluppet i 2013, året etter fulgte «Forest of Lost Children» og en omfattende USA-turné, deretter flere utsolgte konserter i London. I 2016 kom det foreløpig siste albumet, «House in the Tall Grass», av musikkmagasinet Uncut beskrevet som «A seductive mix of pastoral folk, motorik beats, psychedelic ragas and gnarly ’70s rock, transposed to the Japanese landscape.»   Blaaoslo.no
Mycket varierad konsert, förvånansvärt mycket lugn, finstämd musik. De låter ibland som svensk folkmusik, svensk folkprogg a la Kebnekajse, funk, lite Zappa och givetvis en dos psykedelia. Mycket bra konsert.