Vecka 44-45

10 nya låtar, därav tre svenska akter och en dansk. Hoppas det smakar  :)

1. Earwig (US) Columbus Ohio's underground Indie Rock band, Earwig is back with their sixth studio album, Pause For The Jets. Earwig might be one of the longest-tenured bands that you've never heard of. For more than 20 years, this band has made rock and roll that defies easy classification. Throughout the years and the lineup changes Earwig has remained true to itself. You can expect guitar-centric songs - sometimes punctuated with feedback - that seem like stream-of-consciousness poems set to music.  Axs.com   OBS! Earwig = tvestjärt på svenska

2. Hiss Golden Messenger (US) Heart Like A Levee sounds like Hiss Golden Messenger’s breakthrough album. The Line of Best Fit. Ni som följer Poplistan har nog märkt att jag lobbat för MC Taylor aka HGM några gånger. Ingen blir gladare än jag om detta blir hans stora genombrott. Jag såg en riktigt bra konsert på Pustervik för ett år sedan och i december ska jag se honom i Leeds i England.

3. The Radio Department (SWE) från Malmö har kommit ut med ett nytt album; Running out of love. Två saker är påtagliga med nya albumet. För det första att The Radio Dept numera hellre skriver texter om politik, fulla av pessimism och återhållen ilska, än om kärleksrelationer och bitterljuva känslor. För det andra har bandet nästan helt övergivit gitarrerna till förmån för influenser från det sena 1980-talets house och techno. DN

4. Savoy Motel (US) is something of a hybrid Tennessee garage-rock supergroup.  On first glance, it’s easy to peg Savoy Motel as ’70s revivalists. They render the sounds of the ’70s using the ’90s pastiche techniques of Beck,  compacting glam-rock, southern boogie, and Stax sax stabs into 8-bit videogame proportions. Pitchfork

5. Agnes Obel (DK) BILD th nedan. Denna danska singer-songwriter har varit med här förut. Whilst her trademark ethereal vocals and cinematic song structures are still intact (so too is her love of strings and piano), the album Citizen of glass is stronger conceptually than earlier works. Taking the term ‘gläserner bürger’, from the study of social sciences in German, Berlin-based Obel explores the idea of the ‘glass citizen’. Ultimately, the album is at its most powerful when the songs want you to smash the concept of the glass citizen, abandoning the transparency of modern life and letting go of subjectivity. Pitchfork

6. Christian Kjellvander (SWE) Han vandrar allt längre ut och allt djupare in i präriens ensligaste och naknaste marker. Här finns melodier, men alltmer känns det som att de är på väg att upplösas helt. Att Kjellvander är på väg att avveckla allt vad amerikana heter för att stationera sig i ett potpurri av postrockig jazz och genreöverskridande, adagio- och barytontung icke-musik. Gaffa

7. Syd Arthur (US) Modern-day cosmic rock from Canterbury band of brothers. Syd Arthur still dabble in jazz, folk, Krautrock and saucer-eyed psychedelia, but Apricity is a notable leap forward, even from 2014’s excellent Sound Mirror. The album Apricity is oddball, trippy pop music that leapfrogs boundaries and eras. Mojo

8. Pascal (SWE) Att lyssna på gotlandsbördiga Pascals nya album Revy är emellanåt som att göra ett tvärsnitt i ett alldagligt liv med en sylvass smörkniv. Det som väller ut ur musikkroppen kan te sig väl enkelt till en början – det blir lätt så när texter är raka och repetitiva, snarare än utmålande och snåriga – men samtidigt frustar, svänger och kränger rocken så mycket att det är närmast omöjligt att inte dras in. Gaffa

9. Jimmy Eat World (US) är ett rock/emoband från Arizona, USA. Bandet grundades 1993 av barndomsvännerna Jim Adkins(sång/gitarr) och Zack Lind (trummor). The Arizona band open up an intimate space of reverie on their ninth album. You don’t have to listen to this album to detect its melancholy tinge: the title, Integrity Blues, captures frontman Jim Adkins’ struggles to do the lonely and not immediately fulfilling work of living as a perpetually incomplete person. Consequence of sound

10. Wayes Blood (US) BILD tv nedanThe deep blue gravity of Natalie Mering’s voice remains Weyes Blood’s focal point on her latest album. Front Row Seat to Earth, though, turns down some of the lonely static and tape warp of previous full length The Innocents and finds a broader folk balladry imbued with Laurel Canyon breeze that’s still tempered by contemporary turmoil. The Line Of Best Fit

Ni har två veckor på er att lyssna och sista röstningsdag är söndag 13 november. Länken till     Spotify har du här.

Wayes Blood

Agnes Obel