LIVE: Tyla Gang i Falkenberg

Jag börjar nästan lära känna Sean Tyla. Jag såg honom och hans gamla kultband Ducks Deluxe i Vänersborg 2012. Det var en grym spelning och jag fick en liten
pratstund i pausen på den spelningen. Jag har även intervjuat honom på bloggen. Sean Tyla är en mycket speciell man. Han fyller 70 i sommar och har en brokigt liv bakom sig.
Han bildade Ducks Deluxe 1972, ett band som spelade fantastisk popmusik med vackra melodier, men ändå med ett visst ös. De gjorde tre album. 1975 upplöstes Ducks Deluxe och då bildade Tyla istället Tyla Gang, ett lite ruffigare och hårdare band, som har spelat in ett av världens bästa rockalbum Yachtless 1977. Det blev ytterligare ett album och därefter splittrades även detta band.
Istället startade Tyla en solokarriär. 1985 lade han av sin musikkarriär helt och ägnade sig åt diverse jobb, t.ex. webdesigner, grisfarmare (!) och professionell cricketcoach.
Det skall sägas att Tyla inte är en musiker som bara väljer den bredaste vägen. Han tackade nej till att spela i Motörhead och att producera Sex
Pistols. Tyla höll sig alltså utanför musiken i hela 22 år!!! Inte förrän 2007, när han var 60 år, tog han upp musicerande på allvar igen. Han har spelat med nya versioner av båda sina gamla band, Ducks Deluxe och Tyla Gang.
Och så var det då dags att träffa Tyla och hans Gang på mysiga Grand Hotel i Falkenberg. Publiken bestod ju helt väntat av en massa grånade herrar, som kunde sitt band väl. Jag själv kom dit iklädd i en Ducks Deluxe-T-shirt. Den gjorde väl ett visst intryck. Inte minst gitarristen Bruce Irwin kommenterade den med ett "Nice". På grund av att jag inte fått den självbiografi som Tyla skrivit och inte heller en live-CD på grund av problem med distributionen, så fick jag istället boken levererad direkt av Sean innan konserten plus att han satt upp mig på gästlistan vid inträdet. Som bevis på Tylas goda hjärta fick jag dessutom fyra extra CD-skivor.
Konserten då? Bandet bestod förutom Tyla och gitarristen Irwin av Michael
Desmaris (tidigare i kultbandet Winkies) på trummor, basisten John McCoy (Gillan) samt svenske Max Lorentz på keyboard, Tanken var att man skulle spela två set, varav det första skulle vara att spela klassiska Yachtless från början till slut. Riktigt så blev det inte eftersom Bruce Irwins gitarrsträng brast och man fick stuva om med några andra låtar. Det blev därför en något trevande start, men eterhand tog det sig. Sägas skall att mina förväntningar var mycket höga med tanke på den magiska konserten med Ducks Deluxe. Jag berättade också om dessa förväntningar för Sean
innan konserten, vilket han inte kommenterade.
Som sagt; förväntningarna var skyhöga och därför var konserten bara bra. Tyla Gangs låtar går inte av för hackor, men det märktes att bandet inte repeterat mycket. Bruce Irwin kom för bara några dagar till Europa från USA där han bor och de känns inte helt samspelt. Jag hade kanske önskat att det skulle låta lite tyngre än då och kanske även lite vildare. Men va fasen - gubbarna
är ju 60-70 år allihop och de göra absolut ett gott jobb.
Eftersom konserten drog ut på tiden, så var jag tvungen att lämna konserten efter tre låtar av
andra setet. Sista tåget tillbaka till Göteborg var jag tvungen att passa. Men jag kände mig ändå
fullt nöjd. Det blir nog sista gången som Tyla turnerar med The Gang. Däremot berättade han att
han kommer att spela med andra band framöver. Och att han kommer tillbaka till Sverige, ett av
de länder tillsammans med Tyskland, där han har flest fans, ja det är säkert.
Betyg 4.
En lite mer "vanlig" recension från Tyla Gangs konsert i Örebro i lördags kan
du läsa här.