Vecka 10-11

Making Marks är ett av två norska band denna omgång

Hej på er. Denna lista bjuder på en salig blandning musik, precis som jag önskar. Det har varit väldigt lite country och blues tidigare, men låt 4 och 8 rättar till detta. Min devis är att all bra musik ska med, oavsett genre. Vad som är bra är förstås upp till den personliga smaken. Sedan har vi tre nordiska inslag, två från Norge och ett från Sverige.

1. American Suitcase  (NOR)  Tack för tipset på detta norska band, Terje.”American Suitcase har gjennom fire album og en rekke EPer og singler vært en stadig leverandør av melodisk gitarpop med sterke vokalharmonier. Førstesingelen ‘Polar Nights’ er en perle av en låt som Norman Blake i Teenage Fanclub ville gitt hånda for å ha skrevet. Kjernen i bandet er stadig låtskriverduoen Egil Brækken og Anders Vinnogg, med seg i tillegg har de Håkon Møller og Alexander Lindbäck. Jørn Raknes gjester på pedal-steel.” American Suitcase’ Facebooksida.

2. The Presidents of the United States  (US) Förkortat PUSA är en amerikansk rockgrupp från Seattle. Bandet bildades 1993 och splittrades 1998, för att återförenas igen år 2000.”The Presidents of the United States of America were one of the most unlikely success stories of the post-grunge alternative rock scene in Seattle. Where the rest of their Seattle brethren traded in heavy guitars and heavy angst, the Presidents rejected torment for humor, writing short, simple, and absurd punk songs that relied more on goofy attitude than sludgy riffs and tormented screams.” iTunes

3. Angel Olsen (US) Väldigt upphaussad tjej från Chicago.”Det omedelbara med Angel Olsen är hennes makalösa röst, en tidlöst vibrerande urkraft som sträcker sig från ängla-viskande väsen till ett sårat vilddjur. Denna ofrånkomliga rösten guidar dig igenom fröken Olsens högst personliga melodier, innehållande en magiskt inneboende styrka som lämnar lyssnaren fullkomligt trollbunden, mållös och förförd.” Luger

4. Robert Ellis  (US)  Om country för dig innebär pedal steel guitar och en sang med daller på rösten, så stämmer inte den beskrivningen in på herr Ellis. Han sjunger ofta om vanliga människor som har det tufft i livet, men som aldrig ger upp hoppet. Detta är det tredje albumet från denne sångare från Nashville.

5. Making Marks (NOR) Se bilden ovan. Ursprunget är indiepoptrion My Little Pony, När gitarristen slutade blev det en möjlighet att omgruppera och bandet är nu en kvartett av blandat kön. Bandets namn har man lånat från My Little Pony’s andra album. Liksom det norska bandet som inleder denna lista, så låter det som ljuv powerpop här också.

6. Stanley Brink & The Wave Pictures (UK) är ett band från Leicestershire. “The Guardian has described their work as "charming, witty pop songs shot through with Jonathan Richman's gawky glee and Suede's doomed provincial romanticism... They owe a certain debt to The Smiths, and Tattersall has Morrissey's knack of marrying the ridiculous and the sublime". Wikipedia

7. Cage The Elephant (US) är ett amerikanskt indieband från Kentucky som bildades 2006. De har liksom bandet ovan varit med tidigare på denna lista. Bandets debutabum kom 2008 och låten ”Aint No Rest For The Wicked” ur albumet blev snabbt en hit över hela världen. Månne denna också kan bli en hit. Det känns så…

8. Joe Louis Walker (US) Det är sällan vi har blues på listan, men detta kan jag inte motstå. Denne 64-åring från San Francisco är en elektrisk bluesgitarrist, sångare, låtskrivare och producent. I sina tidiga år spelade han med John Lee Hooker, Buddy Miles, Otis Rush och Thelonius Monk, Willie Dixon, Muddy Waters, Nick Lowe, John Mayall och Jimi Hendrix!  Inga dåliga namn… Men han klarar sig bra på egen hand också.

9. Neneh Cherry (SWE, UK) ” Det här är ingen solo-comeback där hon lanserar en ny Manchild eller 7 Seconds. Inte ens en Buffalo Stance, som ju var rätt hård ändå. Nej, det här är en solo-comeback där den alldeles snart 50-åriga Neneh Cherry med obefläckat bevarad coolhet och styvnackat egensinne stängt in sig i fem dagar i en studio tillsammans med brittiska brödraduon Rocket Number Nine – som lirar elektrogaragejazz på syntar och trummor – och den svårt kreddige produ centen Kieran ”Four Tet” Hebden.” ”Den elektroniska musiken inspelad i ett ruffigt Londonområde är organisk, konstnärlig och minimalistisk”.  GP och Expressen

10. East India Youth (UK) är egentligen bara en person och hans namn är William Doyle från Bourmenouth från engelska sydkusten. Hans musik får ses som en blandning av elektronika, syntpop, ambient och experimentell. Hans album ”Total Strife Forever” är mycket spännande och fått stora lovord i media.

Ni har som vanligt två veckor på er att lyssna och era röster ska lämnas in senast söndag 16 mars. Här är länken.