Gravenhurst |
När jag satte ihop denna poplista, så märkte jag att det fanns en gemensam nämnare hos många
av alstren, nämligen psykedelia. Vi märkte ju redan på Ingemar Söderbergs lista att det fanns en
del av denna varan, t.ex. hos Baby Woodrose och Brian Jonestown Massacre. Nu blir det ännu mer psykedelia, mest hos nummer två Haight Ashbury, nummer fem Cate Le Bon och låt tio White Fence.
1. A Place To Bury Strangers Det här bandet spelade i Kortrjik, en stad cirka fem mil från Brugge där jag och sex andra befann sig nyss. Det blev inget av med konserten, men jag fick i alla fall tillfälle att kolla in detta Brooklynband på Spotify, ett band som målar mörka toner med drag av shoegaze, indie och kanske något psykedelia också. De har ju trots allt turnerat ihop med ett av förra omgångens ”flumband” Brian Jonestown Massacre.
2. Haight Ashbury För
er som inte känner till det, så är Haight-Ashbury är ett distrikt i San
Francisco, som blev känt under 1960-talet, som ett center för hippierörelsen. Området
är än idag präglat av många som vill leva bohemliv. Bandet som tagit detta namn
är inte alls från Kalifornien utan från Glasgow i Skottland. Men musiken är
verkligen präglad av 60-talets hippieband. De jämförs bl.a. med Smoke Fairies.
3. Gravenhurst (bild ovan) är
lika mycket påverkat av engelsk folkrock a la Fairport Convention som Bert
Jansch och shoegazeband som My Bloody Valentine. Bandets allt-i-allo är
sångaren och multiinstrumentalisten Nick Talbot. Han har spelat i olika band
sedan 90-talet och Gravenhursts musik består mycket av ”gitarrplockande” och
mördarballader. Det psykedeliska temat hålls intakt, då musiken även beskrivs
psych-folk.
4. Cate Le Bon är
född i Cardiff i Wales. Hon har sagt sig vara väldigt dödsfixerad. Hon har
samarbetat med Gruff Rhys. Hon jämförs ibland med Nico och krautrock som Faust.
Och det doftar psykedelia även här. Denna låt är från Le Bons andra album
”Cyrk”.
5. Paul Buchanan Ännu
en skotte. Han var frontman i bandet
Blue Nile, som gav ut sitt första album 1984.Buchanan sammetsröst jämförs ofta
med Bryan Ferry och Scott Walker. Denna låt kommer från hans första soloalbum
”Mid Air”, som har lovordats i media. Bl.a. skriver Nöjesguiden ” den här
mästerliga samlingen nattliga ballader framviskade över ett lågmält piano är
den vackraste musik vi kan höra i år”.
6. Miller Moon Jag får tacka Malin för detta tips. Detta
gäng från Malmö beskrivs i press-releasen som doom-poppare med influenser från
Velvet Underground, Echo & The Bunnymen och Stone Roses. Inga dåliga
förebilder. Vi får se vad ni tycker.
7. Beach House Detta
band har redan haft två ”hits” på Poplistan från deras tredje album ”Teen
Dream” från 2012. De börjar bli ganska stora även kommersiellt nu. Duon Alex Scally och Victoria Legrand och
spelar lite drömsk, hypnotisk musik och gillar ni dem sedan tidigare, så känner
ni igen er. Semaste albumet heter ”Bloom”.
8. Gemma Ray är en
Poplistefavorit. ”Put the bolt in the door” fick bra poäng 2010. Denna tjej
från Essex i England. Hon är influerad av Tom Waits, Kate Bush, filmmusik och
nutida indie. Detta hennes fjärde album heter ”Island Fire”.
9. Silversun Pickups är
jag glad över att ha ”snubblat över”. De
är en amerikansk alternativ rockgrupp som bildades i Los Angeles 2005. Bandet
kommer från det högt uppskattade musikscenen Silver Lake i L.A., hem för bl.a.
Elliott Smith. Gruppnamnet kommer från en sprit- och matvarubutik nära deras
hus på Sunset Boulevard. Influenser är My Bloody Valentine, Velvet Underground
och Modest Mouse.
10. White Fence Här osar det verkligen psykedelia. Bandet
har tagit sitt namn efter ett av Los Angeles äldsta street gangs, förkortat WF.
Mannen bakom bandet är Tim Presley, som även varit med i likasinnade grupper
som Strange Boys och Darker My Love. Syd Barrett är en av influenserna.
Som vanligt har ni två veckor på er att rösta, så sista dagen är söndag 10 juni kl 20.00. Här är länken.
Som vanligt har ni två veckor på er att rösta, så sista dagen är söndag 10 juni kl 20.00. Här är länken.
1. A Place To Bury Strangers 3p Gillar det där 50-talsekot som även Raveonettes använder, men diskant är lite för kraftig för min smak. Bra, men ledsnat lite på den.
SvaraRadera2. Haight Ashbury 5p Bra psykedeliaretro. Flummig, men ändå fokuserad låt. Kul när låten byter skepnad halvvägs. Kul!
3. Gravenhurst 6p Faller pladask för detta. Så vackert. Ibland kan sådana här lugna låtar vara tråkiga och intetsägande eller så kan det bli så här magiskt bra. Vad beror det på? Säg det. Tänker lite på The Amazings vinnarlåt från ifjol. Skillnaden är att Gravenhurst har kryddat med några stänk psykedelia också.
4. Cate Le Bon 4p Nu är tidsmaskinen inställd på 60-talspsykedlia igen. Kul, även om det inte är någon stor låt.
5. Paul Buchanan 4p Stämningsfullt. Nästan femma.
6. Miller Moon 4p Enkel, men slagfärdig låt av nytt svenskt band.
7. Beach House 5p Först tänkte jag nästan dissa denna, därför att de låter som de alltid gjort. Men va fasen, de gör dessa vackra melodier på ett helt eget sätt och man kan ju inte låta bli att nynna med i ”Myth”.
8. Gemma Ray 4p Gillar ju henne sedan tidigare. Fin sångröst har hon, lite lagom monoton melodi och fräck orgel, sånt går hem hos mig.
9. Silversun Pickups 5p Fin melodi med många knyckiga vändningar. Lyssnat på denna mycket. Helt okänt band för mig innan, men tydligen klättrar de på USA-listan. Inte mig emot.
10. White Fence 3p Den flummigaste av psykedeliabidragen. Jag röker ju inte ens cigarretter, annars hade kanske det kunnat bli en femma. Mer en kuriositet, men en fin pastisch är det.
1. A Place to Bury Strangers, 4p - Kul med nytt från dem! Gillade deras förra platta. Ett spännande och gött sound. Gillar när det är lite spooky-feeling över det hela.
SvaraRadera2. Haight Ashbury, 4p - Tuff. Kanske inte så märkvärdig låt i sig, men mycket i soundet och framförandet tilltalar mig. Väldigt härlig.
3. Gravenhurst, 2p - Seg historia. Tyckte sångaren hade lite klen röst också. Föll mig inte i smaken.
4. Cate Le Bon, 2p - Inget som charmar mig.
5. Paul Buchanan, 2p - Diggar ju skottar men detta var det då allt pensionärsvarning på.
6. Miller Moon, 3p - Gillar deras spaciga sound. Får både 60/70-&90-talsvibbar på samma gång.
7. Beach House, 3p - Verkligen i valet och kvalet här. Låten fastnar inte, men samtidigt är det ett sött sound. Inte jättebra, inte dåligt - hamnar någonstans i mellanland. Kan lätt bli för mycket dock.
8. Gemma Ray, 5p - Lite segstartad men sen blir den riktigt riktigt bra tycker jag. Go låt. Gillar när det är lite svävande och smådrömskt.
9. Silversun Pickups, 4p - Känner igen namnet men kan inte minnas något jag hört med dem. Inte alls dumt. Lite över medel.
10. White Fence, 2p - Lite väl mycket flum här för min smak. Gröt på burk.
1. A place to bury strangers 2p
SvaraRadera2. Haight Ashbury 3p. Snygga stämmor
3. Gravenhurst 3p. Påminner i ackordvalen om en Metallica låt
4. Cate Le bon 3p.
5. Paul Buchanan 2p.
6. Miller Moon 3p. För tankarna till XTC
7. Beach House 6p. Gillar detta
8. Gemma Ray 3p.
9. Silversun Pickups 3p.
10. White Fence 2p.
Place To Bury Strangers 4p
SvaraRaderaHaight Ashbury 2p
Gravenhurst 6p
Cate Le Bon 2p
Paul Buchanan 4p
Miller Moon 2p
Beach House 4p
Gemma Ray 2p
Silversun Pickups 3p
White Fence 4p
Place To Bury Strangers 1 p.
SvaraRaderaHaight Ashbury 3 p.
Gravenhurst 4 p.
Cate Le Bon 3 p.
Paul Buchanan 5 p. Malin, det finns ingen åldersgräns på den här listan. Så vitt jag vet. Alla får vara med.
Miller Moon 3 p.
Beach House 6 p. Magiskt!
Gemma Ray 3 p.
Silversun Pickups 4 p.
White Fence 1 p.
Angående ålder: Paul Buchanan är 56 år, ej pensionär än.:) Vi hade dock Dr John som vann en omgång av Poplistan för några veckor sedan. Han är 71 år och vital som om han var 25 (i alla fall musikmässigt).
SvaraRaderaHmmm - var det artisterna som avsågs - jag trodde det var de röstande, kände mig träffad. Jaja, hur som helst. Ingen åldersgräns för någon kategori?
RaderaBra omgång, det här...
SvaraRadera1. A place to bury strangers: 3. Älskar diskant, men klen låt. Rytmsektionen får en pytteliten guldstjärna dock.
2. Haight Ashbury: 2. Byter skepnad fler gånger än minuter den varar, det har jag inga problem med. Vad jag har problem med är att alla skepnader är lika tråkiga.
3. Gravenhurst: 6. Har lyssnat en del på Gravenhurst sista månaderna, men gillar inte sista plattan nåt vidare. Men du hittade verkligen guldkornet, Ingemar! Sun kil moon i samkväm med Fairport Convention, enkelt, nedtonat, svalt - och jäkligt drabbande. En sexa betyder att det är en av de bästa låtarna sedan poplistan startade - åtminstone i mitt lågnöffrade facit.
4. Cate le Bon: 4. Gillar den här trots att rytmen påminner om en White stripes-låt jag inte kommer ihåg namnet på (skulle ärligt talat aldrig lägga namnet på en White Stripes-låt på minnet). Håller med tidigare talare om att låten inte är mycket att hänga i julgranen, men av någon outgrundlig anledning funkar den på mig.
5. Paul Buchanan: 4. Åh. Blev glad när jag såg att Ingemar hittat både Gravenhurst och Paul Buchanan till den här omgången. Paul Buchanans band Blue Nile är högt älskade i det här hemmet, åtminstone deras två första lysande skivor. Det finns alltid en känsla av alltings nära förestående slut i Buchanans musik, toner insvepta i en romantisk fin de siècle-filt. Blir alltid vemodig av Blue Nile, även om jag upplever Buchanans första soloskiva som lite konturlös. Läste recensioner som refererade till Frank Sinatras In the wee small hours och Tom Waits pianoballader och tycker båda jämförelserna håller – även om intrycket här är än mer suddigt och flytande.
6. MillerMoon: 2. Hör tyvärr inte något XTC (ett av världens genom tiderna bästa popband) i den här. Svagt och återvunnet.
7. Beach House: 4. Usch vad trött jag är på det här bandet. Min första impuls när jag såg dessa 4AD-klåpare på listan var att vässa invektiven – men tji fick jag. Gillar den - motvilligt.
8. Gemma Ray: 3. Jolmigt dravel. Men med ett försonande drag: det kryper synthspindlar i bakvattnet av ljudbilden, lite välkommen oro i folkhemsidyllen. Tyvärr räcker det inte långt. Rekommendation till nästa skiva: se Polanskis Repulsion – dygnet runt.
9. Silversun Pickups: 2. Oj vad dålig den är.
10. White Fence: 4. Hopsydaisy, Berg bjuder på 2 m och 52 s jazztobak. Jisses. White fence är helt osjälvständiga, det blir som ett skyltfönster där hela det musikaliska flumkonceptet ställs ut. Köp allt - eller inget. Skit samma, gillar den i alla fall.
Gillar egentligen bara 2 låtar på listan. Bäst är White fence. Visst låter det flummigt men
SvaraRaderamusiken är
samtitigt väldigt arrangerad, höll på att säga kontrollerad. Fin pop. Haight Ashbury gillar jag
också. Ett band med stora ambitioner och det funkar här, nästan.
.
1. A p t b s 2
2. Haight A 4
3. Gravenh 3
4. Cate le b 3
5. Paul B 3
6. Miller M 2
7. Beach 3
8. Gemma R 3
9. Silversun 3
10. White f 4