söndag 5 februari 2012

Poplistan Vecka 6-7

Django Django
 Så kommer då en ny lista. De flesta låtarna är nu från 2012. Här lite info om artisterna/banden

1. Mark Lanegan  Ni som kan er grunge minns säkert Lanegans band Screeming Trees, som var en av de stora i sin genre strax bakom Nirvana. Lanegan var också med en kort sejour i Queens of the Stone Age 2003. Soloskivorna är något helt annat – mycket akustiskt och eftertänksamt som på senaste albumet ”The Gravedigger’s Song”.




2. Chairlift  Brooklynband som bildades i Colorado 2006. Bandet har samarbetat mycket med MGMT. Bandet var från början en trio men består  numera bara av duon Caroline Polachek och Patrick Wimberley. OBS! Sverigeaktuella – spelar bl.a. i Göteborg 15 februari.

3. Cardinal Ännu en duo; Richard Davies och Eric Matthews startade 1994 och hann göra ett kritikerrosat självbetitlat album. De lade av 1995. Nu är de tillbaka efter 17 år!! Mycket 60-talsnostalgi här, fast det känns ändå modernt.

4. Alcest bildades i Avignon, Frankrike 1999 av Niege. Han spelade black-metal och är en multi instrumentalist. Bandet är idag genreöverskridande, så var inte oroliga om ni inte gillar black-metal, för det är väldigt varierad musik 

5. Django Django (bilden) är en kvartett från London som spelar psykedekisk art-pop. Låten från deras andra album beskrivs i All Music Guide som en blandning av The Ventures och Hot Chip. Jag kunde inte beskrivit det bättre.

6. Errors Denna electronica- och indierockkvartett med från Glasgow har på sitt andra album ”Have Some Faith In Magic” nått stora hyllningar i media. De finns på Mogwais skivbolag och har ofta spelat på konserter ihop med nämnda band och Explosions In The Sky.

7. Howler  Detta indierockband från Minneapolis visar stora influenser från The Ramones, The Strokes och The Drums. En hel del fuzzgitarrer är det här. De har turnerat mycket ihop med The Vaccines och hyllats som ett av de mest lovande banden av NME 2011. Detta är deras debutalbum ”America Give Up”.

8. Justice är en parisisk dansproduktionsduo; Gaspard Augé och Xavier de Rosnay. De fick en hit med D.A.N.C.E. 2007. On’On är en singel som brutits ut från albumet ”Audio, Video, Disco”. Dansmusiken är utspädd med en hel del funk, artrock och progressiv rock.

9. Thee Oh Sees  Rocken är inte död även om många tjatar om det. Vi hade Howler nyss och här blir det också en del tuffa gitarrer och farfisaorgel. Detta är sångaren, låtskrivaren och gitarristen John Dwyer senaste inkarnation. Han har förekommit i San Franciscos indiescen sedan tidigt 90-tal i olika konstellationer.

10. Winhill/Losehill är ett band från Umeå och Stockholm. Se har spelat ihop sedan 2008 och har turnerat mycket ihop med Deportees. Debutalbumet är ”Swing of Sorrow” och består av lugn, spännande musik av den typ, som ofta attraherar Poplistans jury. Vi får väl se hur det går. Låten finns ej kvar på Spotify. Här är en länk.

Ni har som vanligt två veckor på er att lyssna. Senast söndagen den 19 februari ska ni ha lämnat era röster. Här är länken till Spotify.

17 kommentarer:

  1. Har det väldigt körigt med examensarbete mm så jag är väldigt tidigt ute, blandad kompott vill jag säga
    1. Mark Lanegan Band 5p. Screaming Trees var en favoritgrupp och man känner verkligen igen rösten och stilen i denna låt, kul.
    2. Chairlift 3p. Bagatell
    3. Cardinal 2p.
    4. Alcest 5p. Härlig stämning
    5. Django django 5p. Kul låt. Kan helt klart vara med i nästa Tarrantino-rulle
    6. Errors 1p
    7. Howler 2p. Har faktiskt inhandlat skivan, det finns bättre låtar
    8. Justice 2p
    9. Tree Oh Sees 3p
    10. Winhill/Losehill 6p. Helt såld på denna låt

    SvaraRadera
  2. Nog heter väl Winhill/Losehills kommande skiva, "Swing of Sorrow"?
    "Islands & Shores" är Deportees senaste skivsläpp.

    SvaraRadera
  3. Tack "Anonym". Du har helt rätt. Felet är åtgärdat i texten ovan.

    SvaraRadera
  4. 1. Mark Lanegan Band, 4p - Jag är oerhört svag för Lanegans röst. Skön låt med utrymme att växa.

    2. Chairlift, 3p - Jag försökte lyssna på deras album för några dagar sedan. Gav upp det ganska fort. Men den här låten var skaplig när jag hörde den nu. Kommer dock inte ge albumet någon ny chans.

    3. Cardinal, 2p - Slätstruket.

    4. Alcest, 5p - Oerhört fin låt, och ett mycket bra album.

    5. Django Django, 4p - Verkligen Tarantino-vibbar som Lasse säger. Härligt!

    6. Errors, 6p - Senaste tidens stora favoritlåt. Underbart bra!

    7. Howler, 4p - Spännande sound, går hem hos mig utan problem.

    8. Justice, 4p - Justice har ett å annnat bra spår. Denna var väldigt skön.

    9. Thee Oh Sees, 3p - Fräscht omslag... Men den klär musiken. Småskön rackare detta, men fastnar inte fullt ut.

    10. Winhill/Losehill, 6p - Fullträff! Och svenskt dessutom, trodde det var något amerikanskt gäng först. Uj så glad jag blev av denna! Tog motorvägen hela vägen in till hjärteroten.

    SvaraRadera
  5. Sorry, ros växer inte i februari...

    1. Chris Rea: 3. Låter lite som Mark Lanegan.

    2. Chairlift: 2. Neutralare än vatten. Doftar inget, smakar inget, känns inget. En slags popens hushållsost.

    3. Cardinal: 2. Liksom den förra murrig och helt utan dynamik. Jisses, skyltdockor lämnar sinnligare intryck. Man får känslan av att de vill att man ska känna sig medelålders. Nåja, de lyckas de inte med. Får lust att gå i pension direkt och be släktingarna beställa träfracken.

    4. Alcest. 1. Vad är det här? Texten handlar troligtvis om kärlekens vågor och drömmarnas helande kraft. Något verkar ha gått fel på vägen. Jag som trodde franska föräldrar tvingade sina barn att sitta under kristallkronorna och spela klassiskt piano. Ni vet, Isabelle Huppert-mammor med pekpinnar som lite neurotiskt nyper till sin avkomma över fingrarna när de svävar ut i fransk boogie woogie.
    ”Zut alors, tais-toi! Pas de pöp! Classique, je te dis!".
    Håller kulturlandet på att förflackas? Vill de inte längre ha baskerförsedda tonåringar som sitter på café och tjafsar om sin nationalskatt, den där Ingemar Bergman? Tror bestämt det är dags att damma av pekpinnen och vässa pianolocket – det finns inget viktigare uppdrag än att rädda världen från fransk pop.

    5. Django Django: 3. Småklämmig, men lämnar inga bestående intryck.

    6. Errors: 2. Svulstigt luftslott.

    7. Howler: 3. Ok. Fem spänn på att Ingemar B gillar orgeln. ;)

    8. Justice: 2. Lite vassare än Errors, men fortfarande slätstruket.

    9. Thee o Sees: 3. Brukar vara svag för den här typen av malande driv, men det här var rätt mediokert. Skulle nog lyfta live.

    10. Winhill/Losehill: 4. Vad skönt att få avsluta i dur, känner mig snudd på smutsig av allt dissande. Fin liten sång.

    SvaraRadera
  6. Det märks att du pluggat klart, Fredrik, för nu har du mer tid att författa lustiga motiveringar. Din litania över fransk pop är stor litteratur.

    1. Mark Lanagan 4p Sjunger bra och fin låt är det.

    2. Chairlift 4p Härligt sval låt. Har normalt sett svårt för denna typ av 80-talsinfluerad pop, men just denna låt går hem hos mig.

    3. Cardinal 3p Retro, men jag har ledsnat lite på låten.

    4. Alcest 4p Mjukt och hårt i fin symbios. Vive la France, inte merde :)

    5. Django-Django 5p 50-tal a la Ventures och 2010-tal i fin symbios. Kul låt. Och det finns mer bra från detta album.

    6. Errors 5p Klass på detta band. Sofitiskerad och snygg indie och electronica.

    7. Howler 4p Rockigt och kul. Ännu bättre live?

    8. Justice 4p Gillar normalt sett inte musik som låter likt detta, men denna sofistikerade disco kombinerat med funk, jazz och inte så lite Talking Heads-influenser går hem hos mig. Ännu bättre på dansgolvet.

    9. The Oh Sees 4p Gött med lite gitarrer också. Och damtedam..., Fredrik: fin farfisaorgel :) Lite för lång dock, så det var nära att jag sänkte till en trea.

    10. Winhill/Losehill 5p Veckans fynd. Är stolt över att ha hittat denna. Har inte läst om bandet i pressen. Strålande, vilken låt - och den växer...

    SvaraRadera
  7. 1. Mark Lanegan. 2p. Den här låten lyfter inte. ”Nearly lost you” med Screaming Trees är ju en av grungeerans starkaste låtar. Tycker personligen att det är den enda riktigt bra låt Lanegan gjort vilket är synd med en så speciell röst.

    2. Chairlift 3p. Rolig ljudbild. Nästan lite sjuttiotal över melodislingorna.

    3. Cardinal 3p. Helt ok låt att stå i baren till. Roligt att det tog 17 år att gå från metalduo till popduo.

    4. Alcest 2p. Jag tycker att en hel del black metal är intressant. Energin och övertygelsen ger en mycket speciell laddning till musiken. Den saknas helt här dock.

    5. Django Django 3p. Det här blir man glad av. Säkert bra live också!

    6. Errors 4p. Finfin dansgolvselectro som faller mig i smaken. Påminner lite om Telefon Tel Avivs ”the birds” som är en personlig favorit.

    7. Howler 3p. Svårt att tycka illa om ett band som beskriver sig själva som Surf-Thrash (NME). Mer stil än harmoni än dock. Jag tror att nästa platta kan bli fantastisk.

    8. Justice 3p. Helt ok remix på en helt ok låt. Tycker att Tigas remix från samma skiva är intressantare i förhållande till originalet.

    9. Thee Oh Sees 3p. Blir rörd till tårar av att det fortfarande spelas in nuggetsrock av det här slaget. Ganska bra låtar på skivan också.

    10. Winhill/Losehill 4p. En fantastisk låt. Att den inte får en femma är ren snålhet. Jag är oerhört kompatibel med självömkande män med sorgliga melodier av det här slaget.

    SvaraRadera
  8. 1. Mark Lanegan 3p Såg honom live för några år sen. Svartklädd och karismatisk, såg

    ut som Jim Morrison där jag stod, 50 meter från scenen. Den här

    låten funkar sådär.

    2, Chairlift 2p Så tjugohundraelva

    3. Cardinal 4p Dom här har heller inte fattat att det är 2012. I garaget är året

    alltid 1966

    4. Alcest 5p Det finns två sorters musik från Frankrike som funkar. Det

    eleganta, chica och parisiska som Air, Serge Gainsbourg

    och så den folkmusikaliska paganmusik som kommer från

    landsbygden som Alain Stovell, Les Discrets och Alcest.

    Veckans vackraste sång.

    5. Django Django 1p Funkar nog på dagis. Säger som Malin brukar säga, Uäck!

    6. Errors 4p Det här låter 80:-tal, som nåt Factory records kunde gett ut .

    7. Howler 4p Hade nån sagt att det här var outgivet med Iggy & Stooges från

    1970 hade jag gått på det.

    8. Justice 2p Seg syntbasig låt men jag har hört att den är sen stor hit

    på landets pensionärsdiscon.

    9. Thee Oh sees 5p Ja, så skall det låta. Det låter som gamla underbara Can när dom

    freakar på.

    10. Spotify har plockat bort den, skall leta upp den på You tube.

    SvaraRadera
  9. Winhill/Losehill heter bandet, vad heter låten?

    SvaraRadera
  10. Tell her shes the light of the world

    SvaraRadera
  11. Videon från tuben är live från Storan i Göteborg i höstas och gör låten rättvisa - låter väldigt likt studioverisonen.

    SvaraRadera
  12. Här finns Winhill/Losehill låten fortfarande! http://soundcloud.com/winhill-losehill

    SvaraRadera
  13. Framförs på vimeo här: http://vimeo.com/35500445

    SvaraRadera
  14. Tack både Elise och Pete. Det var väldans vad Winhill/Losehills försvinnande på Spotify har engagerat denna bloggs läsare. Kul!

    SvaraRadera
  15. Nu har jag hört orginalversionen, tack så mycket. Vacker sång, 4p.

    SvaraRadera
  16. 1. Mark Lanegan Band 3 p.

    2. Chairlift 3 p.

    3. Cardinal 2 p.

    4. Alcest 4 p.

    5. Django Django 2 p.

    6. Errors 2 p.

    7. Howler 1 p.

    8. Justice 1 p.

    9. Thee Oh Sees 1 p.

    10. Winhill/Losehill 5 p.

    SvaraRadera