Äntligen har Richard Thompsons nya skiva, som är live, men med bara nya låtar, kommit på Spotify. Skivan heter "Dream Attic" och en låt från skivan kommer snart på en Poplista nära dig. :-) Skivan är förstås väl värd en lyssning.Ni kan ju kolla in "Bad Again" från samma skiva här på tuben.
Sedan jag skrev detta ovan, så har jag nu lyssnat mig igenom större delen av denna runt 70 minuter långa skiva. Jag måste säga att jag är helt knäckt av hur bra detta är. Jag tillåter mig citera några rader från Pop Matters: "Consider this: In 1999, Richard Thompson released Mock Tudor, which is one of his two or three best albums, if not just the best. That’s 32 years into his recording career. Imagine if Paul McCartney had released Flaming Pie and it was as good as or better than Revolver. While we’re at it, imagine that everything he’d released in the interim was nearly as good, too. That’s the level of talent at work here."
Bra skrivet, för Richard Thompson har gjort så mycket bra genom åren och är lika bra än idag, vilket är mycket ovanligt för de flesta popartister. Lyssna bara på inledningsspåret "The Money Shuffle", där han driver med grabbarna på Wall Street. Här finns den fantastiska mördarballaden "Sidney Wells" med mycket Fairportkänsla och ett fantastiskt gitarrspel. Lyssna på andra halvan av låten så får ni höra. När det talas om bästa gitarristerna i världen, så glöms ofta Thompson bort. Här visar han att han tillhör den yppersta eliten. Vem kan förmedla mer känsla via en gitarr??
Det finns många fler låtar där Thompson tillåter sig att briljera med fint gitarrspel.
Som sagt, jag ska välja en Thompsonlåt till nästa Poplista, men det finns många att välja bland. Just nu lutar det åt "Demons In Her Dancing Shoes", som nog kan bli en hit på listan :)
Varför ska Thompson släppa en skiva just NU? Inne i en period när mängden ny (och gammal) musik börjar stressa mig. När ska jag hinna lyssna på allt? Snacka om lyxproblem... Lyssnade iaf på de första spåren och det låter pålitligt Thompson. Jag brukar nästan alltid tycka gitarrmaestros skivor låter lite träiga första gångerna, sen växer dem nästan undantagslöst. Första låtens text är VÄLDIGT Thompsonsk. Kul!
SvaraRaderaLyssnat igenom hela nu, Sidney Wells får gärna vara med på en poplista nära dig :)
SvaraRaderaFast egentligen spelar det ingen roll, finns massvis med finfina konkurrenter. Live-konceptet fungerar förvånansvärt bra (och för att motsäga mig själv så låter saxen allt annat än saxparty). Patenterat thompsonskt gubbstomp när det är som bäst. Håller för övrigt med Popmatters om Mock Tudor, tveklöst en av hans finaste skivor. Men alltid slagen av Shoot out the lights!
SvaraRaderaHuh, "Sidney Wells" är enorm, men den är nästan fööör bra och lite lång dessutom. Den kommer att mosa alla konkurrenter i finalen pga sin kraft. Hur jämföra "Sidney Wells" med en vanlig popdänga på tre minuter. Men detta är ju verkligen ett i-landsproblem.
SvaraRadera