söndag 3 maj 2015

Vecka 19-20 presenterad av Tor Petersen

This is the Kit spelar på låt 10 på veckans Poplista



















Så var det dags för en ny poplista och denna och delfinal 1 överlappar varandra
denna vecka. Var inte oroliga, ni som inte har röstat på delfinalen. Ni har en vecka
till att lyssna på dessa 22 låtar om ni behöver det.
Jag har samtidigt äran att få låta en av våra jurymedlemmar, Tor Petersen från
Ålesund i Norge, presentera denna veckas lista, som inleds med två norska låtar.

1. Amund Maarud (NO)  heads back into rock music Norwegian Grammy award winner and energetic guitar rocker Amund Maarud closes his trilogy that began with Electric (2011) and continued with Dirt (2012). Both records got high appraisals amongst music critiques and his fans. He won a Norwegian Grammy for Electric and where nominated for Dirt (2012) and also for his debut «Ripped, Stripped..» (2003) «This is the album where I sum up my rock roots, it is a very song-oriented record,» the frontman says. Where many probably would have made it a lot easier for themselves by simply pursuing a typical blues rock sound and slide away with a beer bottle, Amund is taking much bigger musical leaps on this album than ever before.  https://shop.klicktrack.com

2. Frøkedal (NO) Surfers Frøkedal er det nye prosjektet til Anne Lise med same etternamn. I tillegg til å vere sentral i band som Harrys Gym og I Was A King, har ho spelt cajun og tradisjonell musikk med lokale spelemenn og konspirert med aktørar frå house/elektronikascenen i Oslo. Desse inntrykka blir oppsummert i eit uttrykk som er like sterkt i kjærleiken til det akustiske som det er svakt for enkle, effektive beats.
Frøkedal sin musikk er mørk og melodisk, inspirert av alt frå 60-tals folk via Cocteau Twins til Brian Eno sin minimalistiske pop. https://nb-no.facebook.com

3. Torres (US) is an independent American singer, songwriter, musician and artist who performs under the musical moniker Torres (stylized as TORRES). In July 2012, while still a student, she recorded Torres over a five-day session at Tony Joe White's home studio in Franklin, Tennessee with engineer and producer, Ryan McFadden.  She has since toured extensively in the US and Europe with a wide variety of musicians, including Lady Lamb the Beekeeper and Okkervil River. Torres appears as a guest on Sharon Van Etten's 2014 album Are We There?  tracklists.eu

4. Alabama Shakes (US) Adventurous second set from garage-soul sensations For all the raw charm of their 2012 debut, Boys & Girls, it was easy to wonder whether the prodigious Shakes had any further tricks up their sleeve. Sound & Color emphatically allays those fears, expanding on the garage-soul template with a rich, spacious production by Blake Mills that takes in psychedelic funk ("Future People"), lovely Curtis Mayfield homages ("Guess Who"), Badu-ish nu-soul ("Over My Head") and even Strokesy ramalam ("The Greatest").  www.uncut.co.uk 

5. David Corley (US) Anyone whose musical tastes run to double malt woe with a longneck chaser will want to raise a glass to Available Light, the debut by Indiana singer-songwrlter, David Corley, who delivers many of its best songs in the downcast tones of a seen-it-all veteran of turbulent times exchanging bad luckstories in a bar whose other regulars include Mark Eitzel, Tom Waits, Willy Vlautin, John Murry, Mark Lanegan and. over there with his back to the wall, possibly scowling at the rest of the room, Lou Reed.

6.. The Damnwells (US). The gang gets together for one more job The Damnwells' eponymous fifth album is all the more precious and welcome for its unlikelihood: it's seven years since the original lineup split, understandably crushed by a general failure to recognise their first two albums as the alt.rock classics they were.  https://itunes.apple.com

7. Bill Fay (UK) Bill Fay's legend, such that it is, rests on two very distinctive, equally moving albums - the autumnal pastorals of his self-titled 1970 debut, and its follow-up, the fierce, fearsome Time Of The Last Persecution, from 1971, where Fay, almost incidentally, wrote another chapter in the history of free-jazz-meets-rock, by calling on players like guitarist Ray Russell to upset the balance of his songs, much as he was renecting on a world unbalanced. In the second phase of his career, from 2012's Life Is People, the focus sits fairly, squarely, on the paced, gentle songs he has more recently been writing. Indeed, once the smoke cleared on Fay's rediscovery', he came across as a man of great humility, living a quiet, religious life, where the song was part of the fabric of life, not the business of music.

8. Stone Jack Jones (US) Based in Nashville, but raised in a coal miner’s company house on the banks of Buffalo Creek, WV, Stone Jack Jones is the descendant of four generations of coal miners. After being rejected from military service in Vietnam due to epilepsy, and discouraged from pursuing the coal mining business, Jack decided to start wandering. By the time he landed in Nashville, where he met Roger Moutenot, Patty Griffin, and Kurt Wagner, Jack had worked as a carny, an escape artist, a ballet dancer, a professional lute player, and even owned a late night performance art club in Atlantawesternvinyl.com

 9. Stornoway (UK) is a British alternative indie folk band from the Cowley area of Oxford. Their sound incorporates an ever-changing selection of stringed instruments and keyboards, supported by a typical pop backline of guitar, drums, and bass guitar. Briggs and Ouin met during Fresher's week at Oxford; Briggs thought Ouin looked like a member of Teenage Fanclub, a band both of them liked that became a topic of their first conversation. Soon after, the two began playing music together. They advertised for a bass player, and Oli Steadman was the only person to respond to their advert. Oli Steadman's younger brother Rob later auditioned for the role of drummer. en.wikipedia.org

10. This Is The Kit (UK) (bilden ovan)is a British folk-rock band, formed by Kate Stables and based  in Bristol and Paris. They perform regularly in various configurations from duo to quintet, with Stables on vocals, guitar and banjo, and Jesse D Vernon on violin, guitar, bass and percussion. Since 2010, the band have recorded a Blogothèque Take-Away Show video session and been played regularly on BBC Radio 6 Music. The band have been touring regularly and supporting such acts as The National, Sharon Van Etten, Iron & Wine and Herman Dune. en.wikipedia.org

Ni har två veckor på er att lyssna på dessa tio sånger. Ni ska ha lämnat era röster senast söndag den 17 maj. Bra tajmat för en norrman :)  Här är länken från Spotify. 

15 kommentarer:

  1. Frøkedal verkar ha trillat bort från listan i Spotify - kan inte hitta den när jag söker själv heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funkar hos mig. Kan det vara så att den inte är tillåten på Spotify på Irland?

      Radera
    2. Hittar ingen video med låten men du kan lyssna 30 sek här:http://www.radioludo.no/1844-frokedal-i-see-you-single
      Det är det enda jag kan hitta, tyvärr.

      Radera
  2. Det är svårt att poängsätta en låt efter 30 sekunder. Du får avgöra, men det enklaste nog att du avstår att rösta på den låten och så får den ett genomsnitttsbetyg beräknat på övriga jurymedlemmars poäng.

    SvaraRadera
  3. Oki, håller med - jag gör så. Jag åker till Sverige nu i några dar, så här kommer mina poäng :-)

    1. Amund Maarud 4

    2. Frøkedal -

    3. Torres 3

    4. Alabama Shakes 2

    5. David Corley 5

    6. The Damnwells 5

    7. Bill Fay 2

    8. Stone Jack Jones 2

    9. Stornoway 3

    10. This Is The Kit 2

    SvaraRadera
  4. Tack för dina låtar, Tor.

    1. Amund Naarud 3p Inte oävet, men inte tillräckligt personligt för att jag ska bli engagerad.

    2. Frokedal 3p OK låt, men inget extra. Hon sjunger dock rätt bra.

    3. Torres 4p Hennes röst har karaktär och djup. Låten har nerv och lite mystik.

    4. Alabama Shakes 3p Har de bytt stil? Låter färgade på rösterna, men visst är de vita. Kul att de prövar olika genrer. Nästan en fyra för nyskapandet.

    5. David Corley 4p En ny och ganska spännande bekantskap. Bluesig och stunsig. Han låter som en blandning av Tony Joe White och Tom Waits.

    6. The Damnwells 2p Gillar ju egentlig denna typ av powerpop. Men det är alltför opersonlig. En låt som Tom Petty skulle kasserat på ett tidigt stadium.

    7. Bill Fay 5p Så fint. Kul att du fick blodad tand efter förra albumet efter det jättelånga uppehållet. Bill vet hur man gör för att beröra med sin musik. Han är sig själv helt enkelt. De religiösa texterna blir aldrig konstlade eller pretentiösa.

    8. Stone Jack Jones 3p Svårt att bli placerad efter Bill. Inte så tokigt, lite psykedelia och så, men jag går inte igång på detta.

    9. Stornaway 4p Dessa har jag haft med på Poplistan tidigare. Gillade dem då och gillar dem nu. Jag är svag för denna nu-folk. Mycket stämsång och ganska originell produktion.

    10. This Is The Kit 4p Tycker egentligen att låten är lite tunn, fast jag gillar bandet och framtoningen och när de sjungit klart, så vill jag gärna lyssna på den igen för att se om jag missat något vid förra genomlyssningen.

    SvaraRadera
  5. Det här att listan består av så många långsamma sånger gör att listan inte fungerar för mig. Har satt på den flera gånger och inte kommit längre än till låt 3-4 och sen bytt till något annat, snabbare, hårdare, kantigare.

    1. Amund Naarud 2p
    2. Frokendal 2p
    3. Torres. 4p
    4 Alabama shakes 2p
    5 David Corley 3p
    6.Damnwells 4p
    7. Bill Fay 5p
    8.. Stone Jack Jones 3p
    9, Stornorway 3p
    10 This is kit 3p


    SvaraRadera


  6. 1. Amund Maarud 3p, soulrock som andas afghan whigs på partyhumör. En låt som inte tål återkommande lyssningar men ger ett gott första intryck

    2. Frøkedal 2p. En låt som i sin vanlighet tendera att reduceras till bakgrundsbrus

    3. Torres 4p gillar verkligen röst och arrangemang. En låt som trots sin vanlighet aldrig reduceras till bakgrundsbrus

    4. Alabama Shakes 2, slötittade på dem från öltältet vid wow. Verka hur coola som helst men har ännu inte hört något som gett mig bestående intryck

    5. David Corley 4p Kämpa på bra i Tom Waits -land

    6. The Damnwells 5p borde veta bättre men jag gillar verkligen stompig powerpop.

    7. Bill Fay 3p, fint, men har svårt att leva upp till alla kritikerkramar!

    8. Stone Jack Jones 3p,

    9. Stornoway 5p, är det fleet foxes? nä men de får tummen upp av mig!

    10. This Is The Kit 2, estetiskt spännande, men låten är riktigt trist

    SvaraRadera
  7. Börjar svagt, men tar sig ordentligt på slutet.

    1. Maarud: 2. Habilt radioskval.

    2. Frökendal: 3. Liksom den första, habil och utan anspråk på egenhet. Rösten är något förlåtande.

    3. Torres: 4. Gillar vissa partier av låten, de mer avskalade med rymd i produktionen. Torres röst påminner något om PJ Harvey, vilket är ett plus av universala dimensioner i min bok. Annars påminner den om de två förstnämnda, snällt och radioanpassat. Velar mellan trea och fyra, men ok en fyra för den fina hero-gitarren på slutet.

    4. Alabama shakes: 3. Souligt och hyfsat behagligt. Inte mycket till låt, men ibland räcker det med suggestion.

    5. David Corley: 2. Salig Lennart Persson skrev en gång att Tom Waits blev riktigt bra först i samma veva som han förstod att det enda ett piano dög till var att såga sönder det i små bitar. Han skrev också att man med Tom Waits en vanlig blå måndag kan ha roligare ensam än tillsammans med sju villiga nymfomaner en neonglittrande fredagskväll. Det kan man inte med David Corley. Men kanske, kanske... om han bara lär sig traktera en bandsåg. Fast jag tror nog ändå jag väljer Tom Waits. Eller dom där nymfomanerna.

    6. Damnwells: 2. Powerpop av det snudd på brottsligt lojala slaget. The Damnwells skulle kanske kunna få jobb på kretsloppskontoret. De vet ju sannerligen hur man återanvänder.

    7. Bill Fay: 5. Bill Fay är så nära Gud man kan komma. Hans hymnlika alster rymmer så mycket enkel tacksamhet, att man skäms över hur ofta man tar allt för givet. Köpte nyligen Bill Fays två första, länge bortglömda skivor, från -70 och -71. Båda är fullkomligt lysande. Det är snudd på evangelium att David Tibet från Current 93 återupptäckte Bill (och gav ut Tomorrow tomorrow and tomorrow, en skiva den då helt anonyme Bill Fay gjorde 79 men som inte släpptes förrän David Tibet "återuppväckte" honom). Och kanske är det inte så konstigt att det var just David Tibet som grävde fram Bill. Båda har ett svart anslag i sina gospelhymner. Kanske är det också därför som Jason Pierce från Spiritualized bakgrundssjunger på den nya skivan. Den mannen har ju sannerligen inte gjort annat än skickat hymner mot rymderna. Nåja, nu hörs han ändå inte på Bills skiva. Det skulle inte förvåna om Jason P. själv mixade ner sig för att låta mästarens bön höras.

    8. Stone Jack Jones: 4. Kul att du tog med den här oförtjänt okände enslingen, Tor. Hans förra skiva var riktigt fin, har dock inte hört den nya än. Stone Jack Jones påminner lite om Bill Fay i det att musiken känns som sprungen ur myllan. Inte skapad utan funnen. Låtarna är mer som stämningsvignetter, inga påklistrade fanfarer eller teoretiska bryggor. Tack för påminnelsen om Stone Jack, ska lyssna på hela skivan idag.

    9. Stornoway: 4. Visst, Fleet foxes har nämnts. Men de här gossarna har nog gått i samma klass som Simon & Garfunkel. Kan tänka mig att flickorna i lilla huset på prärien svärmar för dessa behjärtansvärda svärmorsdrömmar. Och jag också. Fast bara lite. Tihi.

    10. This is the Kit: 4. Pendlar mellan 3 och 4, men nu är jag på gott humör så det får bli en fyra. Rogivande, enkel låt. Gillar den mer och mer för varje gång.

    SvaraRadera
  8. Ser at flere er inne på at det ble mye langsomme og melankolske låter og det stemmer nok at jeg har en forkjærlighet for det litt melankolske (Moody Blues – Melancholy Man). Naturlig nok ender jeg opp med rimelig høye poeng på min egen liste.

    1. Amund Maarud (NO) – 5 (Denne låten har Amund skrevet til min svigerdatter.)
    2. Frøkedal (NO) - 4
    3. Torres (US) - 4
    4. Alabama Shakes (US) - 2
    5. David Corley (US) – 4
    6. The Damnwells (US) - 3
    7. Bill Fay (UK) - 5
    8. Stone Jack Jones (US) - 3
    9. Stornoway (UK) - 5
    10. This Is The Kit (UK) - 5

    SvaraRadera
  9. Link til Melancholy Man - https://open.spotify.com/track/0ox2hIM7BG4fcnu2kWPx0n

    SvaraRadera
  10. 1. Amund Naarud 4p
    2. Frokendal 3p
    3. Torres. 3p
    4 Alabama shakes 3p
    5 David Corley 3p
    6.Damnwells 4p
    7. Bill Fay 3p
    8.. Stone Jack Jones 2p
    9, Stornorway 3p
    10 This Is The Kit 2p

    SvaraRadera