Härlig jazzkväll på Nefertiti

Det är inte så ofta det blir besök på jazzklubben Nefertiti i Göteborg. I år har det
blivit två gånger. I våras såg jag den  fantastiska fusionsgruppen Tonbruket.
I torsdags blev det en underbar kväll med två jazztrios:

Kvällen inleddes med Spjärnsvallet. Bandet bildades på det tidiga 1970-talet
när trummisen Bengt Berger hade studerat musik i Indien när Berger träffade
Christer Bothén som studerade i Mali. 1975 kom det första klassiska albumet
Spjärnsvallet, där även Kjell Westling, keyboards och klarinett samt Nikke Ström
på bas ingick. Westling har ju bl.a. spelat i Arbete och Fritid, Boten i Archimedes
Badkar och Ström i Nynningen. Alla dessa bandnamn klingar gott för mig,
som ju var med på den tiden.
För fyra år sedan dog Westling och bandet är idag är en trio. Bothén, Berger och Ström
bjuder på en härlig mix av världsmusik och experimentell jazz. Det var mycket
njutbart och varierande.

Därefter spelade Thomas Jäderlund Amazing Trio och de bjuder på en högtids-
stund för alla musikälskare. Saxofonisten Thomas Jäderlund med trio tolkar
allt några av jazzens största: Ornette Coleman och Charlie Mingus. Även om jag i
första hand är en popnörd, så är det härligt att få lyssna med lite andra öron. Och
jazz är för mig en extra upplevelse live. Även denna trio spelar mycket varierat, från
det avslappnade, där Jäderlund spelar fjäderlätt på sin sax och till mer intensiva
stunder. Och vilka fina musiker som ingår i denna trio: Jäderlund själv är eminent
och basisten Peter Janssons solo var så bra och udda så jag bara baxnade.
Trumslagaren Göran Kroon spelade finstilt och lyhört. Det märks att det här gänget
känner varann väl för de verkar oerhört samspelta, trots att de tolkar dessa giganter på
ett (vad jag förstår) fritt och nyskapande sätt.

På slutet bildar banden en sextett