Vi börjar instrumentalt med Cloud nothings från Cleveland Ohio. Gott om energi i det bandet.
Beck känner ni, en av den ironiska generationens största ikoner. Här gör han en Neil Young ballad och finns det ironi här går den mig förbi.
Brian Jonestown Massacre leds av Anton Newcombe, mannen med rockens kanske snyggaste polisonger. Jag upptäckte bandet när jag såg filmen ”Dig” som handlar om hatkärleken mellan Dandy Warholes och BJM, riktigt bra film. Bandet har funnits i tjugo psykedelsiska år och nya skivan verkar vara den bästa på länge.
Here we go magic hade jag med när jag gjorde poplista förra året, pop från Brooklyn NY.
Baby Woodrose är från Danmark men låter som dom kom från San Francisco 1967. Och visst är det sitar i låten.
King Creosote gjorde tillsammans med John Hopkins en av förra årets bästa skivor. Dom har firat triumfer på poplistan förut och här kommer dom igen och den här gången låter dom poppigare än någonsin.
Kapitan Korsakov är Belgiska och gillar Joy division och U2. Det finns ju många band på 2000-talet som tagit intryck av Joy division men glömt Joy Divisions femte medlem, producenten Martin Hannet. Korsakov verkar också ha ett geni i producentstolen.
Tennis musik låter ju väldigt engelskt men är faktiskt från USA. Låter nästan som fina Saint Etienne. Drudkh kommer från Ukraina och (bli inte rädda nu) spelar Black metal. Drudkh betyder trä på sanskrit. Sista låten är en stilla vädjan från Spiritualized.
Som vanligt har ni två veckor på er. Sista röstningsdag är därmed söndag 27 maj.
God lyssning önskar Ingemar S och placerar länken till låtarna här.
Och Here We Go Magic är klara för Way Out West
SvaraRaderaSöderberg: Har du hört Becks Sea Change från 2002? Den är inte det minsta ironisk, hjärta och smärta över ett brutet förhållande. Låtarna påminner väldigt mycket om den lilla pärla du har med på listan här. Ett befriande vemod rakt av.
SvaraRaderaHar spelat den i veckan. "Looking for a sign" låter ju som att det kunde vara en cover så jag googlade lite och "Sea change" dök upp som referens. Gillar den. Håller på att spela igenom Becks 2000-tal.
SvaraRaderaCloud Nothings, första bandet ut på Söderbergs lista, spelar idag 17:e maj, på nya Pustervik.
SvaraRaderaDär ser man och här sitter jag på mitt jobb.
SvaraRadera1. Cloud Nothing, 3p - Det här låter som en instrumental mashup av Pixies och något mer band som jag inte kan placera..något svenskt tror jag. Får se om poletten trillar ner senare. Tyckte väl inte att det var så mycket att hänga i granen.
SvaraRadera2. Beck, 3p - Helt OK, något småsömnig
3. The Brian Jonestown Massacre, 3p - Skön, men nog inget jag kommer lyssna på igen
4. Here We Go Magic, 4p - Trevlig pop. Behaglig röst. Den här låten skulle kunna vara 20 minuter lång, utan att det var irriterande.
5. Baby Woodrose, 4p - Som du säger, SF 67' lät mer troligt än Danmark 2012. Men att danskarna är bra på musik är ingen ny nyhet. Himla skön!
6. King Creosote & Jon Hopkins, 5p - Lika fint som jag hade väntat mig att det skulle vara!
7. Kapitan Korsakov, 2p - Några inslag i soundet som jag brukar fastna för annars. Men låten som helhet var inte så värst rolig. Tror hans röst störde mig mest.
8. Tennis, 2p - Ännu ett sport-band. Finns ett som heter Hockey. Tycker de är bättre än dessa, om än jag föredrar Tennis som sport.
9. Drudkh, 3p - Oj, kul med lite tyngre toner! Som regel är jag lite skeptisk till låtar med sång som går: "ouähh graaahr moaaahraawaaaaahh". Blir lite väl brutalt. Sådär låt, men den hade vissa OK partier. En poäng extra för tungt inslag i omgången :-)
10. Spiritualized, 1p - Aldrig förstått mig på honom, kommer aldrig att göra...
Bra lista, Ingemar.
SvaraRadera1. Cloud Nothing 5p Bra starter. Detta upphaussade band har jag inte fastnat för. Men då hade jag inte lyssnat på just denna låt. Vilken härlig energi. Jag glömmer den kalla april och maj direkt.
2. Beck 4p Har inte fått något grepp om denne man, men det här var inte så tokigt. Låter skrämmande mycket som en seg Claptonballad, men han sjunger fint och melodin är också snygg.
3. Brian Jonestown Massacre 4p Överraskande bra från BJM. Hade nästan räknat bort dem. Jag hade själv valt ut en annan låt till Poplistan, men denna är helt OK. Dessutom så är hela albumet överraskande jämnt. Härlig psykedelia.
4. Here We Go Magic 4p Fin text, som får mig att lyssna. Lättviktig pop när den är som bäst, klart bättre än liknande band som Tennis (se nedan) och Best Coast.
5. Baby Woodrose 4p Dessa danskar måste använda någon slags tidsmaskin inställd på psykedelia anno 1968. Det fungerar utmärkt utan att det blir överdrivet flummigt eller fjantigt.
6. Kin Creosote & Jon Hopkins 6p Grym låt. En av årets absolut bästa hittills. Mer finns inte att säga.
7. Kapitan Korsakov 4p Kul med ett nytt namn på min pophimmel. Först blev jag mest betagen av crescendot på slutet av låten. Men numera tycker jag bäst om den smygande inledningen.
8. Tennis 3p Som sagt, Tennis är lite för lättviktiga, men den här låten var ju inte så tokig. Och så var det en mellotron också (troligen en fuskmellotron, men ändå). Nästan en fyra.
9. Drudkh 2p Problemet med deathmetal och hardcore är ju sången. Varför måste den låta (och nu kopierar jag Malin) "ouähh graaahr moaaahraawaaaaahh". Dessutom är de maximalt distade gitarrerna vedervärdiga. Men om man kan försöka att blunda för dessa två störningsmoment (vilket inte är lätt), så hör jag faktiskt ett ganska spännande ljudlandskap. Men, men störningarna är för starka.
10. Spiritualized 2p Jag har lyssnat igenom en hel del av albumet ”Sweet Heart Sweet Light” för att se om något passade på Poplistan, men fann inget. Den här hymnen kan passa till Helgmålsringningen, men inte till något annat.
1. Cloud Nothing 2 p. Tja - snygg bild på albumet
SvaraRadera2. Beck 4 p.
3. The Brian Jonestown Massacre 3 p.
4. Here We Go Magic 4 p. Eftersom den är bättre än de jag satt 3 på - fast inte magisk.
5. Baby Woodrose 2 p.
6. King Creosote & Jon Hopkins 5 p. Kände igen dem först på skivomslaget - sedan på soundet. Fint.
7. Kapitan Korsakov 3 p. En av flera artister som vunnit på om det var skivomslagen som skulle poängsättas!
8. Tennis 3 p.
9. Drudkh 1 p. Sånt här lyssnar jag inte på. Nähä du.
10. Spiritualized 4 p.
Valde ju ut låtarna själv så det känns lite konstigt att rösta på låtarna.
SvaraRadera1 Cloud nothings 5p Gott, avigt ös.
2. Beck 5p En så enkel, vacker och självklar låt så att
man tror att det är en cover.
3. BJM 5p Loja och coola gamla BJM. Nya skivan
är snudd på den bästa dom gjort.
Det finns ingen ny ”When jokers attack”, Prozac vs
heroin eller ”Straight up and down” här men det
finns inte en dålig låt. Ett favoritband.
4. Here we go m. 4p Gillar låtar där det bara blir mer och mer ljud. Pop.
5. Baby Woodrose 4p Om man 1967 skickat upp ett band till månen, gömt
dom i en rymdstation på baksidan och sen skickat
ner dom igen 2012 hade dom låtit som dom här
danskarna.
6. King C/John Hopkins 5p Förtjusande samarbete dom har, skotska folkrockaren
och electronica mannen Hopkins. Hoppas dom
fortsätter att jobba ihop. Det här borde vart en
värdshit.
7. Kapitan Korsakov 5p Den låter 1980, den är alldeles för lång och sista
minuterna är ett enda långt antiklimax. Förstår
egentligen inte varför jag spelar den gång på gång.
Kanske är det just för att det låter så himla mycket
nostalgia 1980.
8. Tennis 4p Bästa låten från hypad platta.
9. Drudkh 3p Black metal från Ukraina. Spelar Ukrainska fotbolls-
landslaget med samma inställning i öppningsmatchen
i EM får Sverige det besvärligt.
10. Spiritulized 6p När banjon, kören och blåssektion tar tag i melodin
finns ingen vackrare musik än det här. Det här är
musik släkt med ”A whiter shade of pale”, ”All the
young dudes” men mest av allt är det nog gospel.
Den bästa låt Jason Pierce har gjort.
1. Cloud Nothings 3p.
SvaraRadera2.Beck 4p. Överraskande bra, riktigt vackert
3. The Brian Jonestown 3p. som en fräsch bris i sommarvärmen
4. Here we go magic 2p
5. Baby Woodrose 3p. Beatles' gamla "tomorrow never knows" i ny tappning
6. King Creosote 4p.
7. Kapitan Korsakov 2p
8. Tennis 3p.
9. Drudk 1p.
10. Spiritualized 1p.
1. Cloud Nothings: 4. Gott, rensar öronen. Perfekt öppningsspår.
SvaraRadera2. Beck: 5. Ett rörande litet stycke. Beck är som bäst när han kopplar bort intellektet.
3. Brian Jonestown: 3. Bekant med namnet, men inte hört nåt förr. Ok uttryck, men svag melodi.
4. Here we go magic: 3. Nja, det här bandet har aldrig tilltalat mig.
5. Baby woodrose: 3. Hemsk röst, försonande sitar.
6. King Creosote: 4. Inte tillnärmelsevis lika bra som något på förra skivan, men rart och omtänksamt. Kung Creosote köper nog både blommor och choklad till lilla mamma på mors dag.
7. Kapitan Korsakov: 3. Börjar lovande, men fånigt slut. Har han svalt en slemmig groda inför de sista verserna? Borde lyssnat på tandläkarens råd: varsågod och skölj.
8. Tennis. 2. Gillar söt pop, men den här var tam. Sätter på Sant Etienne istället – som för övrigt på sista skivans omslag har en fingerad karta över London med enbart popreferenser som gatunamn, parker etc; Peter Hammills Forsaken gardens finns med, något Hammill var ”quietly pleased” över via twitter. Ni antecknar, va?
9. Drudkh: 2. Instämmer med typ alla tidigare talare. Helt olyssningsbart (men inte nödvändigtvis dåligt).
10: Spiritualized: 4. Bästa hymnen från en klen skiva. Det är den här typen av svulstigheter jag vill se i melodifestivalen. Eller vill jag det förresten? Det måste få finnas ett ostört forum för skräp och hysteri.